Gerillastrider driver colombianer på flykt

Mer än 45 000 människor har dött i strider mellan armén och olika gerillagrupper. Dessutom har miljontals människor flytt landet och ytterligare tiotusentals har försvunnit. Under de senaste åren har situationen förbättrats, men man har fortfarande en av världens högsta andelar mord i förhållande till befolkningsstorleken.

Över tre miljoner människor har drivits på flykt på grund av striderna mellan armén, vänstergerillorna och paramilitärerna. Våld mot civila används som en strategi av samtliga parter, och oroligheterna i Colombia är långt ifrån över. Under 1960-talet styrde högerdrivna partier som kände sig så säkra på sina maktpositioner att de inte behövde anstränga sig för att behålla dem. Befolkningen ställde ökade krav på sociala reformer och upplevelsen av att det politiska styret inte gjorde tillräckligt tycktes förstärkas. Missnöjet hos delar av befolkningen växte sig allt starkare, vilket resulterade i att ett antal kommunistiska gerillor växte fram.

Två av dessa gerillor, FARC och ELN, har sedan 1960-talet strävat efter att avsätta Colombias regering och finansieras främst genom droghandel och kidnappningar. FARC är den största gerillagruppen, som står för Colombias revolutionära väpnade styrkor. Medlemmana i gruppen s   trävar efter att minska USA:s inflytande i landet och få igenom omfattande reformer inom jordbrukssektorn. Den näst största gerillarörelsen är ELN, den nationella befrielsearmén. De saboterar infrastrukturen för oljeindustrin i landet och har som strategi att förstöra oljeledningar.

Högerorienterade paramilitära grupper utvecklades dels för att skydda kokainhandlare från avrättning, utpressning eller kidnappning, dels för att ge motstånd mot vänstergerillorna. År 1997 bildades Colombias förenade självförsvar, AUC, som bar ansvar för en stor del av det våld som civila utsattes för. Regeringen och armén betraktade officiellt paramilitärerna som kriminella och bekämpade dem militärt. Starka misstankar har dock väckts om att de egentligen stödde AUC sedan det framkommit att en rad politiker, militärer och poliser ingått ett samarbete med parlamentärerna.

Under lång tid har FARC haft baser vid gränsen till Ecuador och även på ecuadorianskt territorium. Colombias regering, med stöd av USA, menar att de har rätt att slå till mot FARC även i andra länder, vilket grannländerna Ecuador och Venezuela starkt motsätter sig. I mars 2008 genomdrev Colombias militär en räd på ecuadorianskt territorium som dödade 24 medlemmar i FARC. Ecuador och Venezuela svarade med att flytta sina trupper närmare Colombias gränser.

Susanne Larsson