DE TRADITIONELLA VÄRDERINGARNAS KONTRAREVOLUTION

Mänskliga rättigheters universella karaktär står i skarp kontrast till subjektiva traditionella värderingar. Sistnämnda består av en rad illa definierade seder och bruk som inte sällan kränker redan marginaliserade individers fri- och rättigheter. Därför är det centralt att den diskurs som baseras på traditionella värderingar vilken initierats i FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter inte tillåts få fäste.

Alla människors oinskränkbara mänskliga rättigheter uttrycks i  FN:s deklaration för mänskliga rättigheter samt genom internationella konventioner vilka berör specifika rättigheter. Dessa instrument utgör basen för de internationella rästtsystem som omfattar mänskliga rättigheter och kännetecknas av sin universella karaktär. Det vill säga, det erkänner alla människors lika rätt till samma uppsättning fri-och rättigheter.
Därför är det viktigt att belysa en oroväckande trend i FN:s Råd för Mänskliga Rättigheter. Ryssland, i spetsen för en rad likasinnade stater, går i bräschen för en diskurs i MR-rådet som förespråkar traditionella värderingar som ett verktyg för att främja mänskliga rättigheter.
Ett av många dilemman med traditionella värderingar är att de ofta används för att rättfärdiga brott mot mänskliga rättigheter. Könsstympning är ett exempel, vilket drabbat över 140 miljoner flickor och kvinnor världen över. Barngifte är en annan tradition som hämmar ungas potential att självständigt få leva sina liv. I Paris uppstod nyligen våldsamma protester mot President Hollandes initiativ till samkönade äktenskap. Den uppmärksammade rättegången mot Pussy Riots i Ryssland och förbud mot ”homosexuell propaganda” utgör andra exempel på den intolerans som alltför ofta följer i traditionella värderingars fotspår. Listan på hur traditionella värderingar används som referenspunkt för att diskriminera, kränka och begränsa människors fri- och rättigheter kan göras obehagligt lång.
2011 lämnade Ryssland in en resolution till Rådets sextonde session med namnet “Promoting human rights and fundamental freedoms through a better understanding of traditional values of humankind.” Den blev uppmärksammad för sin kontroversiella natur men röstades igenom med 24 medlemsstater för, 14 emot och 7 som avstod. Moldavien och Ukraina, vilka med varierande framgång aspirerar på EU-medlemskap, avstod från att rösta. Resterande europeiska rådsmedlemmar röstade emot resolutionen.
Kortfattat påstår resolutionen att människor världen över delar en uppsättning gemensamma värderingar vilka kan och bör användas för att främja mänskliga rättigheter. Man begär att MR-rådets Rådgivande Kommitté ska genomföra en studie om hur en bättre förståelse och uppskattning av traditionella värderingarna kan bidra till att främja och beskydda mänskliga rättigheter.
Preliminärrapporten som genomfördes av Rådgivande Kommittéens ryske delegat Vladimir Kartashikin lämnde kvar fler frågetecken än vad den besvarade. Källhänvisningar saknades helt och irrelevanta ställningstaganden om exempelvis banden mellan traditionella värderingar, religion och nationella rättssystem gavs orimligt stort utrymme.  I kapitlet som behandlar familjen som en central institution för främjandet av mänskliga rättigheter ignorerar han konsekvent det faktum att de finns fler familjekonstellationer än mamma, pappa och barn.
Den paragraf som blivit hårdast kritiserad anger att alla konventioner om internationella mänskliga rättigheter måste baseras på, och inte stå i konflikt med, traditionella värderingar. Att vagt definierade universella tradtitionella värderingar ska trumfa internationell rätt är ett högst kontroversiellt ställningstagande.
När rapporten presenterades fick Kartashikin betydande kritik från sina kollegor i Kommittén. Många av dem menade att hans studie helt sköt utanför den målram som sats upp av resolutionen och som Rådgivande Kommittén måste följa. Oenigheten pekar på problematiken med vagt författade resolutioner. Enbart det faktum att rådsmedlemmarna var oense om mandatet är alarmerande.
Kartashikins rapport följdes upp av en slutrapport sammanställd av tio kommitémedlemmar från olika världsdelar. Diskursen i slutrapporten är av ett annat slag och betonar negativa aspekter av traditionella värderingar. I denna har nya kapitel adderats som specifikt betonar att vissa traditionella värderingar används för att rättfärdiga diskriminering mot bland annat kvinnor och minoritetsgrupper. Man påtalar även den inneboende konflikten mellan subjektiva traditionella värderingar och universella mänskliga rättigheter.
Vidare slår slutrapporten fast att traditioner ofta påkallas för att cementera status quo och bortser från att traditioner, kulturer och sociala normer utvecklas och förändras över tid. Det står i skarp kontrast till mänskliga rättigheter, vilka ofta kräver förändring av status quo för att överenstämma med internationell rätt. De aktörer som tjänar mest på att behålla status quo är i regel de som hänvisar till traditionella värderingar för att behålla makt och privilegier medan marginaliserade grupper har väldigt mycket att förlora på hänvisningar till traditionella värderingar.
De flesta civilsamhällesorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är med rätta oroade över utvecklingen.. En av de mer framträdande i MR-rådet, International Service for Human Rights, befarar att intentionen snarare är att bibehålla patriarkala och diskriminerande strukturer än att främja fri- och rättigheter. Londonbaserade gruppen Article 19 är inne på samma spår och Human Rights Watch betonar de många traditioner som dagligen inskränker, framförallt kvinnor och barns, rättigheter världen över.

Avslutningsvis bör det påtalas att Ryssland har fått igenom en ny resolution i MR-rådet som är identisk till den första om traditionella värderingar, nu med tillägget att Högkommisariens Kontor för Mänskliga Rättigheter ges i uppdrag att samla in länders erfarenheter angående hur traditionella värderingar kan användas för att främja mänskliga rättigheter. De ska rapportera tillbaka till MR-rådet i oktober. Processen utgör är ett ypperligt tillfälle för stater och civilsamhällesorganisationer att betona skadliga effekter av traditionella värderingar.
 
Hans Fridlund har arbetat med mänskliga rättigheter i Geneve för World Federation of United Nations Associations och har en Mastersutbildning i Human Rights från University of Essex. Sedan september arbetar han för människorättsorganisationen European Centre for Minority Issues Kosovo i Pristina.
 

Av: Hans Fridlund